Antibiotika har förändrat hela vår syn på sjukdomar. Tidigare kunde en enkel lunginflammation vara livshotande, men tack vare antibiotika kan många bakteriella infektioner idag behandlas snabbt och effektivt. Men det finns fortfarande mycket du som patient bör känna till om hur antibiotika fungerar, när det behövs – och när det faktiskt inte gör någon nytta.
Så fungerar antibiotika på bakterier
När du blir sjuk av en bakterieinfektion är det antibiotika som kan rädda dig. Antibiotika är ett läkemedel som dödar bakterier eller förhindrar att de förökar sig. Det fiffiga är att antibiotika bara attackerar bakterieceller och inte våra egna celler. Det gör att vi kan bli friska utan att själva ta skada av behandlingen.
Antibiotika angriper olika delar av bakterien, beroende på vilken typ det är. Vissa slår mot cellväggen, andra hindrar bakterierna från att tillverka proteiner, och vissa förstör själva arvsmassan i bakterien. Penicillin – den mest kända formen av antibiotika – fungerar till exempel genom att förstöra cellväggen, vilket leder till att bakterien kollapsar och dör. Det är en av anledningarna till att penicillin fortfarande används som förstahandsval vid många vanliga infektioner.
Olika sorters antibiotika – rätt medicin till rätt bakterie
Alla bakterier är inte likadana, och därför behövs olika antibiotika beroende på vilken bakterie som ligger bakom infektionen. Det är läkaren som avgör vilken sort som är mest effektiv. Ibland tas ett prov för att se vilken bakterie som orsakar sjukdomen – särskilt vid svårare infektioner.
Några exempel på antibiotika som används i Sverige:
- Penicillin V – används ofta vid halsfluss, öroninflammation och borrelia
- Amoxicillin – ett bredare penicillin, används vid exempelvis lunginflammation
- Flukloxacillin – effektivt mot hudinfektioner
- Pivmecillinam – vanlig vid urinvägsinfektion
- Tetracykliner – används bland annat vid akne eller lunginflammation
- Cefalosporiner – bredspektrumantibiotika vid svårare urinvägs- och luftvägsinfektioner
Det finns alltså flera olika varianter, och valet beror inte bara på vilken bakterie som ska behandlas utan också på patientens ålder, eventuella allergier och var i kroppen infektionen sitter.
Antibiotikaresistens – ett växande hot
En av de största utmaningarna med antibiotika idag är antibiotikaresistens. Det innebär att bakterier lär sig stå emot behandling, så att läkemedlet inte längre fungerar. När det händer måste man hitta en annan sorts antibiotika – eller i värsta fall finns ingen effektiv behandling alls.
Resistens uppstår bland annat om du inte tar hela din antibiotikakur, om läkemedlet används mot virus eller om det skrivs ut i onödan. I Sverige är vi ganska bra på att undvika onödig användning, men i många länder säljs antibiotika fritt – vilket bidrar till att bakterier snabbare blir resistenta.
För att bromsa utvecklingen är det viktigt att:
- Endast ta antibiotika vid bakterieinfektioner – inte vid virus
- Alltid ta hela antibiotikakuren, även om du mår bättre
- Tvätta händerna ofta för att undvika att smitta eller bli smittad
Antibiotikaresistens gör det svårare att behandla även enkla infektioner i framtiden, och därför är det viktigt att alla använder antibiotika på rätt sätt.
Biverkningar när du tar antibiotika
Många märker knappt av några biverkningar alls när de tar antibiotika, men vissa får ändå besvär. Vanligast är att magen blir orolig eftersom antibiotikan slår ut både dåliga och bra bakterier – och de goda bakterierna i tarmen behövs för att matsmältningen ska fungera.
Andra vanliga biverkningar är:
- Illamående och kräkningar
- Lös avföring
- Huvudvärk
- Svampinfektioner (särskilt hos kvinnor)
I mer ovanliga fall kan du få allergiska reaktioner med hudutslag, nässelutslag eller andningsbesvär. Om du upplever något allvarligt bör du omedelbart kontakta vården. Det är också viktigt att du berättar om du tidigare har reagerat negativt på antibiotika.
Antibiotika och alkohol
Att kombinera antibiotika och alkohol är något många undrar över. Svaret är att det i vissa fall går bra – men inte alltid. Vissa antibiotika, som metronidazol, reagerar kraftigt med alkohol och kan ge jobbiga biverkningar som illamående, kräkningar och hjärtklappning. Då ska du absolut undvika alkohol helt under hela behandlingen.
Med andra antibiotika, till exempel penicillin, kan ett glas vin eller en öl vara okej. Men även om det inte är farligt, så kan alkohol påverka kroppens förmåga att återhämta sig och minska effekten av läkemedlet. Därför är det bäst att ta det lugnt med alkoholen tills du är frisk.
Hur länge smittar halsfluss utan antibiotika?
Halsfluss orsakas ofta av streptokocker, som är bakterier. Om du inte får antibiotika kan du vara smittsam i upp till två veckor, och risken att smitta andra är störst under de första dagarna. Med antibiotika brukar smittsamheten minska kraftigt redan efter ett till två dygn, så länge du mår bättre.
Om du har barn eller jobbar med människor kan det vara klokt att stanna hemma tills du haft minst ett dygn med antibiotika och känner dig feberfri.
Extra viktigt vid antibiotikabehandling
För att få bästa effekt av antibiotika finns det några saker du bör tänka på. Det viktigaste är att ta hela kuren, även om du börjar må bättre. Det är just när du känner dig frisk som det är lätt att slarva – men då riskerar du att bakterierna kommer tillbaka och blir svårare att behandla.
Tänk också på:
- Ta medicinen vid samma tid varje dag
- Missa du en dos – ta den så snart du kommer på det, men inte om det nästan är dags för nästa
- Kombinera gärna med något för magen, till exempel yoghurt eller mjölksyratabletter
- Läs bipacksedeln för att se om du bör undvika vissa livsmedel, läkemedel eller aktiviteter
Att följa instruktionerna noggrant minskar risken för biverkningar och gör att du blir frisk snabbare.
Vanliga frågor om antibiotika
Vad är antibiotika?
Antibiotika är läkemedel som används för att döda bakterier eller hindra dem från att föröka sig. De fungerar bara mot bakterier – inte mot virus. Det finns många olika sorter beroende på vilken infektion du har.
Antibiotika hur många dagar ska jag ta?
Antibiotikakurer brukar pågå mellan 5 och 10 dagar. Det är viktigt att ta hela kuren, även om du känner dig bättre efter några dagar. Annars kan infektionen komma tillbaka.
Blir man trött av antibiotika?
En del känner sig lite trötta under en antibiotikakur, men det är inte en vanlig biverkning. Det kan också vara själva infektionen som gör att du är trött – kroppen jobbar ju hårt för att bli frisk.
Kan man ta Ipren och antibiotika samtidigt?
Ja, i de flesta fall går det bra att kombinera antibiotika med smärtstillande som Ipren eller Alvedon. Det kan till och med hjälpa till att lindra feber och värk medan antibiotikan börjar verka. Men dubbelkolla alltid med läkare eller apotek.
Antibiotika är en livräddare när det används rätt – men det är också ett läkemedel som kräver respekt. Så var noga med doseringen, följ läkarens råd och kom ihåg att du alltid ska ta hela kuren när du behandlas med antibiotika.
