I en värld där klimatutmaningar och behovet av fossilfri energi står i centrum, har biomassa och biogas klivit fram som viktiga pusselbitar i den hållbara energimixen. Till skillnad från sol och vind, som är beroende av väder, bygger dessa energislag på naturens eget kretslopp – restprodukter från jordbruk, skogsbruk och hushåll som omvandlas till el, värme och bränsle.
På Innovationsbron fördjupar vi oss i hur biomassa och biogas fungerar, varför de spelar en nyckelroll i den gröna omställningen, och hur framtidens samhällen kan dra nytta av denna biologiska energikälla.
Vad är biomassa?
Biomassa är ett samlingsnamn för organiskt material som kan användas som bränsle. Det kan vara:
- Skogsrester: grenar, bark, sågspån, flis
- Jordbruksrester: halm, gödsel, spannmålsskal
- Energigrödor: snabbväxande växter som salix eller hampa
- Organiskt avfall: matrester, trädgårdsavfall, biologiskt nedbrytbar industriavfall
När biomassa förbränns, rötas eller förädlas frigörs energi som kan användas för att producera värme, el eller drivmedel.
Biomassa räknas som förnybar eftersom koldioxiden som släpps ut vid användning binds in igen i växtligheten vid nästa tillväxtcykel – så länge uttaget sker hållbart.
Vad är biogas?
Biogas produceras genom att organiskt material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö – en process som kallas anaerob nedbrytning eller rötning. Resultatet är:
- Metan (CH₄) – energirikt gasformigt bränsle
- Koldioxid (CO₂)
- Rötrester – näringsrik restprodukt som kan användas som biogödsel
Biogas kan användas som:
- Bränsle i fordon (fordonsgas)
- Råvara i industriella processer
- El- och värmeproduktion i kraftvärmeverk
- Insprutad gas i naturgasnätet (efter uppgradering till biometan)
Hur fungerar tekniken?
Biomassa till energi
- Insamling av restprodukter från skog, jordbruk eller avfall.
- Förbränning i värmepannor eller kraftvärmeverk → el och värme.
- Alternativt: förgasning där biomassa omvandlas till gasformigt bränsle.
- Askan från förbränningen kan ibland återföras till jorden som gödsel.
Biogasproduktion
- Matavfall, gödsel eller slakteriavfall samlas in och mals ner.
- Anaerob rötning i rötkammare där mikroorganismer bryter ner materialet.
- Gasen samlas upp, uppgraderas och renas från koldioxid.
- Biogasen används direkt eller lagras, och rötresten kan återföras till jordbruket.
Fördelar med biomassa och biogas
- Förnybar energi
Så länge resurserna förvaltas hållbart, kan produktionen fortgå i all evighet. - Cirkulär ekonomi
Använder avfall och restprodukter – minskar behovet av deponi och konstgödsel. - Flexibel energikälla
Kan användas för el, värme, bränsle – och lagras eller styras efter behov. - Koldioxidneutral
Biobränslen släpper bara ut det kol som växterna tidigare bundit in. - Svensk råvara
Minskar importberoendet och skapar jobb på landsbygden. - Reducerar metanutsläpp
Genom att ta hand om gödsel och matavfall minskar utsläpp från deponier och lantbruk.
Utmaningar och kritik
1. Arealbehov och konkurrens om mark
Om energigrödor odlas på stor skala kan det konkurrera med matproduktion eller biologisk mångfald.
2. Hållbarhetsbalans
Om för mycket skog avverkas eller för mycket restprodukter tas ut, kan ekosystem rubbas.
3. Utsläpp vid förbränning
Även om CO₂ är biogen, släpps också partiklar och kväveoxider ut – särskilt vid dålig förbränningsteknik.
4. Hög investeringskostnad för biogas
Biogasanläggningar kräver stora investeringar och lönsamheten beror ofta på stöd eller högt pris på fossilgas.
Biomassa och biogas i Sverige
Sverige är ett av världens ledande länder inom bioenergi. Omkring 35 % av energianvändningen i Sverige kommer från bioenergi – i huvudsak från skogen. Stora fjärrvärmesystem och industriprocesser drivs redan av biomassa, och antalet biogasanläggningar växer stadigt.
Biogas används i många kommuner för lokal kollektivtrafik, och flera gårdar producerar biogas från sin egen gödsel.
Statliga initiativ som Klimatklivet, Biogasmarknadsutredningen och EU-stöd har bidragit till en ökad utbyggnad. Regeringen har även målsättning om att all inhemsk gödsel ska användas för biogasproduktion – ett steg mot ett mer cirkulärt jordbruk.
Framtiden – ny teknik och nya möjligheter
1. Förgasning till bio-metanol eller syntetiska drivmedel
Ger möjlighet att ersätta fossila bränslen även i flyg och sjöfart.
2. Biokolproduktion
Restprodukter kan pyrolyseras till biokol – som binder kol i marken och förbättrar jordkvaliteten.
3. Mikroalger som biomassa
Snabbväxande och högenergirika – alger kan bli framtidens hållbara råvara för både bränsle och foder.
4. Integrerade system i städer och på gårdar
Lokala anläggningar för energi, gödsel, matavfall och värme blir en del av smarta städer och kretsloppsjordbruk.
En energi som hänger ihop med livet
Biomassa och biogas handlar inte om att tämja väder eller utvinna underjordiska skatter. De bygger på det som redan finns i våra liv – växter, avfall, restprodukter – och på att ta tillvara på energin i naturens kretslopp.