Vem uppfann antibiotika? Fleming, penicillinet och resistensen

Ingen enskild person uppfann antibiotika, men den som brukar få äran är den skotske bakteriologen Alexander Fleming. Han upptäckte penicillinet i början av september 1928 på S:t Mary’s Hospital i London, när en mögelsvamp hade växt i en odlingsskål med stafylokocker och bakterierna runt mögelfläcken hade försvunnit. Han beskrev fyndet i en vetenskaplig artikel 1929.

När uppfanns penicillin som läkemedel, då? Det dröjde drygt tio år. Fleming lyckades aldrig rena fram ämnet. Det gjorde ett forskarlag i Oxford under Howard Florey och Ernst Chain 1939-1941, och den första patienten behandlades för en infektion i februari 1941. Fleming, Florey och Chain delade Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945.

Granskad mot källor 26 oktober 2026: Nobelprize.org, Läkartidningen, The National WWII Museum, Science History Institute, Rutgers University, Folkhälsomyndigheten, Strama, 1177 och WHO.

På den här sidan12 avsnitt

Upptäckt eller uppfinning?

Penicillin uppfanns inte i vanlig mening. Ämnet bildas av en mögelsvamp, och det Fleming gjorde var att lägga märke till effekten och förstå att den var värd att undersöka. Ordet antibiotika användes ursprungligen just för antibakteriella ämnen som produceras av levande organismer, enligt Läkartidningen. Med den snäva definitionen är penicillinet det första antibiotikum som blev ett läkemedel.

Med en bredare definition fanns föregångare. Både Salvarsan och Prontosil var konstgjorda kemiska ämnen som dödade bakterier i kroppen innan penicillinet kom i bruk. Nobelstiftelsen kallar till och med sulfapreparaten för den första typen av antibiotika, medan Science History Institute kallar dem förelöpare till antibiotikan. Vem som ”uppfann antibiotika” beror alltså på vad man räknar in, men Fleming, Florey och Chain är de namn som oftast nämns.

Flemings mögelfläck 1928

Alexander Fleming föddes 1881 i Ayrshire i Skottland och hade arbetat på S:t Mary’s sedan 1906. Han hade tjänstgjort som läkare under första världskriget och sökte efter ämnen som kunde döda bakterier utan att skada kroppens vävnader. 1921 hade han hittat lysozym, ett svagt bakteriedödande ämne i tårar och saliv.

När han kom tillbaka till laboratoriet efter en semester i början av september 1928 såg han att en mögelsvamp hade växt i en av odlingsskålarna. Runt mögelfläcken hade stafylokockerna lösts upp. Fleming odlade fram svampen och fann att odlingsvätskan hämmade stafylokocker även när den späddes ut 800 gånger. Han kallade det verksamma ämnet penicillin. Enligt Flemings egen Nobelföreläsning identifierades svampen senare som Penicillium notatum, en art som den svenske botanikern Richard Westling hade beskrivit 1911 efter ett fynd på ruttnande isop.

Artikeln ”On the antibacterial action of cultures of a penicillium” kom ut i British Journal of Experimental Pathology i juni 1929. Den väckte liten uppmärksamhet. Penicillinet var kemiskt instabilt, och varken Fleming eller hans yngre kolleger lyckades rena det. Fleming fortsatte dock att odla svampen i tolv år och skickade prover till andra forskare.

Från mögelsaft till medicin i Oxford

Steget till läkemedel togs vid Sir William Dunn School of Pathology i Oxford. Enligt Läkartidningen läste biokemisten Ernst Chain Flemings artikel 1937, och institutet hade redan en kultur av Flemings svamp. Chain och Howard Florey började 1938 systematiskt undersöka naturliga antibakteriella ämnen, och 1939 fick laget pengar från bland annat Rockefeller Foundation.

Uppgifterna om hur Albert Alexander skadades går isär. Enligt den klassiska berättelsen, som Läkartidningen återger, fick han ett stick av en rosentagg. En artikel i The Conversation hänvisar i stället till historikern Eric Sidebottom och till familjen, som uppger att skadan kom från splitter när polisstationen bombades i november 1940.

Massproduktion under andra världskriget

Brittisk industri var upptagen med annan krigsproduktion, så i juli 1941 reste Florey och Heatley till USA. Där fick de läkemedelsbolagen Merck, Squibb, Pfizer och Lederle att hjälpa till, och i Peoria i Illinois arbetade de med forskare som kunde jäsningstekniken. Enligt The National WWII Museum växte svampen omkring 500 gånger bättre när forskarna använde majs i stället för glukos som näring. Den mest produktiva stammen hittades på en övermogen melon i en mataffär i Peoria.

Efter attacken mot Pearl Harbor i december 1941 samordnades produktionen. Totalt 21 amerikanska företag deltog, och inför landstigningen i Normandie 1944 hade de tagit fram 2,3 miljoner doser. Penicillinet fick smeknamnet ”underläkemedlet”.

Under tiden blev Fleming känd för den breda allmänheten. I augusti 1942 behandlade han en döende vän med penicillin som han fått av Florey, och mannen tillfrisknade. Historien kom ut i bland annat The Times. Läkartidningen beskriver hur det lade grunden till en ”Fleming-myt” där hans insats lyftes fram mer än Oxfordlagets. Fleming adlades 1944, liksom Florey.

Nobelpriset 1945

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945 delades lika mellan Alexander Fleming, Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey ”för upptäckten av penicillinet och dess botande verkan vid olika infektionssjukdomar”, enligt Nobelstiftelsens motivering. Norman Heatley fick inte del av priset.

I sin Nobelföreläsning varnade Fleming för underdosering. Han hade sett att bakterier i laboratoriet blev resistenta när de utsattes för för låga halter penicillin, och han befarade att samma sak skulle hända om folk köpte medlet själva och tog för lite.

Föregångarna och nästa genombrott

Penicillinet var inte det första bakteriedödande läkemedlet. Tabellen visar de viktigaste stegen före och efter.

Gerhard Domagk tvingades av de tyska myndigheterna att tacka nej till Nobelpriset 1939, men han fick diplomet och medaljen senare. Ehrlich hade redan fått Nobelpriset 1908, men för sin forskning om immunitet, inte för Salvarsan.

Streptomycin hittades vid Rutgers University i New Jersey i bakterien Streptomyces griseus. Rutgers eget Waksman-museum anger att det var doktoranden Albert Schatz som hittade organismen, men Nobelpriset 1952 gick till Waksman ensam för de metoder som ledde fram till upptäckten.

Därför är antibiotika så viktigt

Antibiotika är läkemedel som behandlar infektioner orsakade av bakterier. De dödar bakterierna eller hindrar dem från att föröka sig, men fungerar inte mot virus, enligt Folkhälsomyndigheten och 1177. Förkylning och influensa går därför inte att behandla med antibiotika.

Folkhälsomyndigheten skriver att modern sjukvård är beroende av fungerande antibiotika. Cancerbehandlingar, transplantationer och operationer innebär en ökad risk för infektioner, och utan antibiotika blir de betydligt farligare. Även vanliga tillstånd som urinvägsinfektion kan kräva antibiotika.

Antibiotikaresistens i Sverige och världen

Den risk Fleming varnade för har blivit verklighet. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är bakterierna som blir resistenta, inte människorna. Ju mer antibiotika som används, desto större blir risken, och resistens kan också spridas mellan bakterier, via djur och livsmedel och genom resor.

Enligt WHO beräknas bakteriell resistens ha bidragit till mer än 4,7 miljoner dödsfall i världen 2021, och ungefär var sjätte laboratoriebekräftad bakterieinfektion var resistent mot antibiotika 2023. Samtidigt är det ont om nya läkemedel på väg.

Sverige har låg antibiotikaanvändning och låg resistens jämfört med andra länder, men resistensen ökar även här. Folkhälsomyndighetens och SVA:s rapport Swedres-Svarm 2025 visar att fallen av ESBL-CARBA, bakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika, ökade från 410 till 487 mellan 2024 och 2025. Andelen resistenta E. coli och MRSA i blodprover låg på 9,0 respektive 2,4 procent. Försäljningen av antibiotika till människor minskade samtidigt med 2,8 procent.

En del av förklaringen till det svenska läget är nätverket Strama, som bildades 1995 på initiativ av bland andra Läkemedelsverket och Socialstyrelsen för att samordna arbetet mot resistens. Strama tar i dag fram behandlingsrekommendationer för vården.

Läs mer om andra framsteg inom området på sajtens sida om medicin och medicinsk teknik.