En pacemaker är en av de mest betydelsefulla medicinska uppfinningarna under 1900-talet. Den lilla elektroniska apparaten har räddat livet på miljontals människor världen över och fortsätter att ge patienter med hjärtproblem en bättre livskvalitet. Pacemakern är ett exempel på hur medicinsk teknik kan förändra människors vardag – från att hantera allvarliga hjärtrytmrubbningar till att ge äldre personer ett nytt liv med energi och trygghet.
Vad är en pacemaker?
En pacemaker är en liten apparat som opereras in under huden, oftast nära nyckelbenet. Den är kopplad till hjärtat via elektroder och fungerar genom att skicka elektriska impulser som styr hjärtslagen. När hjärtat slår för långsamt eller oregelbundet kan pacemakern gå in och ge en svag signal som gör att hjärtat slår i rätt takt. Tekniken är sofistikerad och kan anpassas efter patientens behov, med olika modeller som styr hjärtats rytm på olika sätt.
Vem får pacemaker?
Frågan vem får pacemaker avgörs alltid av medicinska behov. Det är vanligtvis personer med bradykardi (för långsam hjärtrytm), hjärtblock (störningar i de elektriska signalerna i hjärtat) eller andra rytmrubbningar som gör att blodet inte pumpas effektivt. Även personer som upplever yrsel, svimningar eller trötthet på grund av hjärtats långsamma takt kan få en pacemaker. Läkaren gör en individuell bedömning baserad på undersökningar, EKG och patientens allmänna hälsa. Det är framför allt äldre som får pacemaker, men även yngre personer kan behöva den om hjärtats elektriska system är skadat.
Pacemakerns historia
Pacemakern har sitt ursprung i Sverige. År 1958 opererades den första implanterbara pacemakern in på en patient av kirurgen Åke Senning och ingenjören Rune Elmqvist. Den första modellen var enkel och drevs av batterier som behövde bytas ut efter kort tid. Sedan dess har tekniken utvecklats enormt, och dagens pacemakers kan hålla i över tio år utan batteribyte. De är dessutom programmerbara och kan anpassa pulsfrekvensen beroende på patientens aktivitet, vilket gör dem mycket mer naturliga i sin funktion.
Pacemakern:
- Vad det är – en liten elektronisk apparat som reglerar hjärtrytmen med svaga elektriska impulser.
- Historia – den första implanterbara pacemakern utvecklades 1958 av Rune Elmqvist och Åke Senning i Sverige.
- Vem får pacemaker – personer med långsam hjärtrytm (bradykardi), hjärtblock eller andra allvarliga rytmrubbningar.
- Operationen – pacemakern opereras in under huden, oftast nära nyckelbenet, och kopplas till hjärtat med elektroder.
- Livslängd – dagens pacemakers kan hålla i 8–12 år innan batteriet behöver bytas.
- Kontroller – patienter följs regelbundet upp för att justera inställningar och kontrollera batterinivå.
- Pacemaker komplikationer – infektion, blödning, förskjutna elektroder eller batterifel (relativt ovanliga).
- Pacemaker och alkohol – måttlig alkoholkonsumtion påverkar inte pacemakern, men stora mängder kan störa hjärtrytmen.
- Kan man dricka alkohol när man har pacemaker? – ja, men alltid i samråd med läkare och med måtta.
- Utveckling – moderna pacemakers kan anpassa pulsen efter fysisk aktivitet och patientens behov.
- Global spridning – miljontals människor i världen lever idag med pacemaker.
- Symbolvärde – pacemakern är ett av de största svenska medicinska bidragen till världshistorien.
Pacemaker komplikationer
Som med alla medicinska ingrepp kan en pacemaker medföra vissa risker. Pacemaker komplikationer inkluderar bland annat infektion vid operationssåret, blödningar, förskjutning av elektroder eller problem med batteriet. På längre sikt kan elektroderna slitas ut eller behöva bytas. Trots dessa risker är komplikationerna relativt sällsynta och operationen anses vara en säker och rutinmässig behandling. Patienter följs regelbundet upp med kontroller för att säkerställa att pacemakern fungerar optimalt.
Pacemaker och alkohol
En fråga som ofta dyker upp är om det finns en koppling mellan pacemaker och alkohol. Alkohol i måttliga mängder påverkar inte pacemakerns funktion direkt. Dock kan alkohol påverka hjärtrytmen, särskilt vid hög konsumtion, och därmed indirekt påverka behovet av pacemakern. Läkare brukar rekommendera en balanserad livsstil med måttlig alkoholkonsumtion för personer med hjärtproblem.
Kan man dricka alkohol när man har pacemaker?
Många undrar specifikt: kan man dricka alkohol när man har pacemaker? Svaret är att det går, men med försiktighet. Små till måttliga mängder alkohol är i regel ofarliga för personer med pacemaker. Däremot kan stora mängder alkohol öka risken för hjärtarytmier, något som kan förvärra den underliggande hjärtsjukdomen. Rekommendationen är därför att alltid följa läkarens råd och hålla sig till en hälsosam livsstil.
Pacemakern som livsförändrare
Att få en pacemaker kan kännas skrämmande, men för de flesta innebär det en drastisk förbättring av livskvaliteten. Patienter som tidigare varit begränsade av trötthet och yrsel kan återgå till en mer normal vardag med ökad trygghet. Pacemakern är ett exempel på hur medicinsk innovation kan förlänga liv, minska lidande och ge människor möjligheten att leva ett aktivt liv trots allvarliga hjärtproblem.
Rune Elmqvist och Åke Senning – pionjärerna bakom pacemakern
När vi pratar om medicinska innovationer som förändrat världen hamnar pacemakern högt upp på listan. Den lilla apparaten som hjälper hjärtat att slå i takt har räddat miljontals liv och fortsätter att vara en av sjukvårdens mest betydelsefulla uppfinningar. Bakom denna framgång står två svenskar: Rune Elmqvist och Åke Senning. Deras samarbete på 1950-talet lade grunden till den första implanterbara pacemakern, ett genombrott som förändrade både kardiologin och patientvården för alltid.
Rune Elmqvist – ingenjören med medicinskt intresse
Rune Elmqvist föddes 1906 i Lund och utbildade sig till ingenjör. Han började sin bana inom medicinteknik och utvecklade redan på 1940-talet en av de första bärbara EKG-apparaterna. Hans kombination av tekniskt kunnande och intresse för medicin gjorde honom till en pionjär inom medicinsk elektronik. När han på 1950-talet fick idén att skapa en implanterbar pacemaker, var det just denna bakgrund som gjorde det möjligt. Elmqvist konstruerade den första prototypen som var batteridriven och tillräckligt liten för att opereras in i en människokropp – något som tidigare ansetts omöjligt.
Åke Senning – kirurgen som vågade prova
För att pacemakern skulle bli verklighet krävdes en kirurg som vågade använda den på en patient. Åke Senning, född 1915 i Norrland, var en framstående hjärtkirurg vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Han var känd för sitt mod, sin skicklighet och sin vilja att pröva nya metoder. Tillsammans med Elmqvist utvecklade han operationstekniken för att placera pacemakern under huden och koppla den till hjärtat med elektroder.
Den första pacemakeroperationen
År 1958 skrev medicinhistorien ett nytt kapitel. På Karolinska sjukhuset opererade Åke Senning in världens första implanterbara pacemaker på en patient, Arne Larsson, som led av svåra hjärtrytmrubbningar. Pacemakern var konstruerad av Rune Elmqvist och placerades i bröstet. Trots att den första modellen hade tekniska begränsningar – batteriet höll bara i några timmar – var operationen en milstolpe. Patienten överlevde ingreppet och fick därefter flera nya pacemakers inopererade under sitt liv. Arne Larsson levde till 2001 och hann uppleva hur tekniken utvecklades och förbättrades.
Pacemakerns betydelse för sjukvården
Elmqvist och Sennings arbete förändrade kardiologin i grunden. Innan pacemakern var alternativen för patienter med allvarliga hjärtrytmrubbningar mycket begränsade, ofta med dödlig utgång. Med pacemakern öppnades möjligheten till ett nytt liv. Tekniken spreds snabbt internationellt och förbättrades kontinuerligt, med längre batteritid, programmerbara funktioner och bättre anpassning till patientens behov. Idag är pacemakern en självklar del av modern sjukvård och används över hela världen.
Arvet efter Elmqvist och Senning
Både Rune Elmqvist och Åke Senning blev internationellt erkända för sitt arbete. Elmqvist fortsatte att utveckla medicinteknisk utrustning och inspirerade en hel generation ingenjörer inom området. Senning blev en av världens mest framstående hjärtkirurger och var med och utvecklade flera avancerade operationstekniker inom hjärt- och kärlkirurgi. Deras gemensamma insats med pacemakern är idag ett av de tydligaste exemplen på hur samarbete mellan teknik och medicin kan förändra världen.
Från pionjärtid till framtid
Det som började med en enkel apparat på 1950-talet har utvecklats till sofistikerad medicinsk teknologi som kan anpassa sig efter patientens aktivitet och behov. Men utan Rune Elmqvists ingenjörskonst och Åke Sennings kirurgiska mod hade pacemakern kanske aldrig blivit verklighet. Deras insats är ett bevis på hur innovation, mod och vetenskaplig nyfikenhet kan rädda liv och skapa ett arv som lever vidare i generationer.
Bild: Av J. Heuser JHeuser – Eget arbete
